Josefin

okej...  nu har jag precis hämtat lite luft och kan nu andas igen, men jag skakar fortfarande och är jätteyr och illamående. Var tvungen att lägga mig i sängen för att kunna sluta hyperventilera .. ;/ Inga tåtar i mina ögon för tillfället därför försöker jag skriva här.. jag är helt förstörd och mitt hjärta är krossat. Jag skiter fullständigt i att jag var en idiot som inte kom på detta tidigare men nu finns det inget som kan vrida tillbaka klockan och jag är ledsen för det ... jag älskar dig och saknar dig varje dag, och jag vill sova med dig varje dag för det var så länge sen.. jag trodde aldrig att det skulle bli såhär. Att det skulle sluta såhär. Men nu finns det inga fler alternativ.. :(:(

Jag har försökt och försökt i flera månader nu för att få dig att förstå,men förgäves... Antagligen så är det för att du är kille eller så är det för att du bara helt enkelt inte vill inse verkligeheten. Jag hoppas för mitt eget bästa att det är det sistnämda, men eftersom att du inte vill prata med mig så är det svårt att veta säkert...

Det gör så ONT att säga hejdå, det gör det verkligen . Och vi vet båda två att jag inte valt det här själv. Jag antar att jag var den starkare av oss som tog tag i det hela.... :'(( </3 tänk om jag skulle ångra någon dag att jag gjorde det...

Det kommer inte bli något mer nu, det här är slutet. Jag vill inte se dig mer,jag vill inte prata med dig mer, inte träffa dig mer, nu är det över. Hur mycket jag än ångrar mig och ber om ursäkt så kommer ingenting ställa saker och ting till rätta  känns det som och jag vet det nu .. :'( du kanske fortfarande inte förstår, kanske gör du aldrig det. En dag kanske jag förlåter dig för det, men den dagen är långt borta. Med ett krossat hjärta så ska jag nu försöka göra det bästa för att jag ska må bra och kunna gå vidare,bygga upp mitt liv igen och inte lägga ner så mycket tid på dig som jag gjort. Helt i onödan.

Jag kommer fortfarande att tänka på dig och undra vad du gör, men jag måste lära mig att veta mina begränsningar som har varit otydliga och det vet vi båda två. Jag önskar att det här aldrig hade hänt... förlåt mig för att jag inte förstått det tidigare .. :'(  </3

Jag önskar att du bara kunde tro mig och lita på mig så allt kunde bli som vi egentligen vill ,innerst inne..

 Även om jag gråter varje dag och varje natt, så ska jag ändå komma ifatt. Jag ska lära mig av mitt livs största misstag och aldrig låta det ske igen.




Just nu känner jag bara för att somna och sova i flera veckor, kanske månader, för att se om jag har glömt allt när jag vaknar. Du vet så som man glömmer drömmarna som man drömde samma natt?